onsdag 11 mars 2009

Det är inte CSN som är dumma, det är ni

Och jag. Inom en vecka kommer jag att få ett brev från CSN, med information om hur mycket pengar de vill att jag ska betala tillbaka genast. Anledningen till det är att jag tjänade för mycket för två år sedan. Och vet ni? Det är inte synd om mig. Jag skrev på ett papper där jag accepterade villkoren för det lånet. Man kan tycka vad man vill om de villkoren, jag har massvis med åsikter om dem. Men jag tog på mig ansvaret som det där lånet är, och måste ta konsekvenserna av att jag bröt avtalet.
Det är inte jättekul att städa tre timmar på ICA innan skolan för att tjäna ihop pengar till den här skulden, men det är faktiskt vad jag måste göra. När man är vuxen har man fler skyldigheter än rättigheter. Det betyder inte att man inte får göra fel, eller misslyckas. Men det betyder att man hela tiden måste försöka. Måste kämpa.

Det är första delen av det här utvecklingssamtalet. Här kommer den andra, som dessutom innehåller dagens läxa:
Ett studielån är ett åtagande. Det är inte gratis pengar, det ska betalas tillbaka. Och jag fattar att det inte är kul att betala 2500 i kvartalet till CSN, när man äntligen har börjat jobba och tjäna lite egna pengar, men vet ni vad? Det räcker inte.
Så här är det: du måste veta hur stor din skuld är. Att inte veta hur mycket pengar man är skyldig, är oansvarigt. Sen måste du veta hur hög räntan är på den skulden, och hur mycket det innebär i reda pengar varje år. Tycker du att det är svårt att räkna ut procent? Ring CSN och fråga! De är faktiskt hemskt hjälpsamma, och man måste inte kunna allting själv.
När du tagit reda på hur mycket du betalar i ränta varje år, jämför det med hur mycket du betalar till CSN. Du kommer att inse att om du bara betalar den summa CSN kräver av dig varje år, så betalar du inte av så mycket på lånet. En stor del av det du betalar är ränta på lånet. Det innebär att om du inte ökar inbetalningarna så kommer du dels att betala av lånet väldigt länge, dels att betala väldigt mycket mer än vad du lånat. Räntan är inte hög, men ditt lån är antagligen på ett par hundra tusen, vilket leder till att du ändå betalar många av dina surt förvärvade slantar i ränta.
Den som anstränger sig kan betala tillbaka sitt lån betydligt snabbare än på de 26 år CSN räknar med. Det räcker faktiskt med att lägga på ett par hundra kronor på varje inbetalning, om det är vad man har råd med. Det kommer att göra skillnad.
Nej, det är inte enkelt. Men vem har lovat dig att det ska vara enkelt?







Jag skulle kunna påstå att det här är något jag gör för ert bästa, men det är inte sant. Jag gör det för mitt bästa. Jag är så fruktansvärt less på att höra er gnälla över att ni måste ta ansvar över era liv, att jag måste ha någonstans att avreagera mig.
Vill ni fortsätta gnälla ändå? Skaffa en blogg som alla andra.

torsdag 26 februari 2009

Utvecklingssamtal: Pengar och ansvar

Man. måste. leva. inom. sina. tillgångar. Det är liksom inte förhandlingsbart. Man måste spendera mindre än vad man tjänar. Det är del 1. Är ni med så långt? Vad fint. Då går vi vidare.

Steg 2: Om man inte sparar 15-20 procent av vad man tjänar, lever man över sina tillgångar. Fattar ni? Och kopplingen till steg 1, också? För grejen är, att det inte räcker med att varje månad ligga på plus minus noll. Man måste ligga på plus, för man vet inte vad som kan hända.
Ledordet här är ansvar. Om man inte har möjlighet att betala sina räkningar ett par månader utan sin inkomst, så kommer man i en krissituation att vara tvungen att be någon annan betala dem. Eller ta lån, som man måste betala tillbaka plus en massa ränta. Och ja, man kan kanske låna av sina föräldrar, men då är vi tillbaka i det vi pratade om i förra inlägget. Vi är vuxna nu, och måste klara oss själva. Visst, saker händer. Men vill du verkligen vara 30 och beroende av veckopeng från föräldrarna?
Nästan alla kan spara åtminstone 10 procent av sin inkomst. Vet ni vart alla pengarna tar vägen varje månad? Jag lovar att du kan hitta saker att dra in på. Och nej, det är kanske inte kul, men vet du vad? VI ÄR VUXNA NU!
Kul måste komma i andra hand, efter ansvar.

Så det här är veckans hemläxa: ta reda på vart alla pengarna tar vägen varje månad. Nästa vecka ska vi prata om hur man lägger upp en budget. Tycker du att det verkar tråkigt? Vänta bara tills vi kommer till utvecklingssamtalet om pensionssystemet...

onsdag 25 februari 2009

Vi är vuxna nu

Så är det. Vi är vuxna nu. Det spelar ingen roll hur mycket man stretar emot, till slut måste man skärpa sig. Det är vad den här bloggen ska handla om.
Vi är inte unga längre, inte på det sättet att vi har all tid i världen på oss att få ordning på våra liv. Vi måste göra det nu. Eller snarare, ni måste göra det nu. Mig är det faktiskt redan ordning på.
Saken är den att det finns inga ursäkter längre, men det verkar inte hindra slashasarna i min generation. Byt ut kepsen mot en cykelhjälm! Klipp dig och skaffa ett jobb! Och välkommen till Utvecklingssamtal med mänskligheten.

För övrigt anser jag att du ska öppna ditt orangea kuvert